Jag bestämde mig för att stödja kampanjen med ganska mycket pengar och samtidigt boka in grundaren Liviu till Sverige för att tala om sitt koncept när kampanjen väl gått i mål och hans VR-glasögon var färdiga. Nu var det dags och Liviu kom till Göteborg för att föreläsa på Visualarena på Lindholmen.

Jag passade på att intervjua honom kring hans lärdomar både från kampanjen, iakttagelser om crowdfunding i stort och deras produktutvecklingsprocess.

Fakta

Livius kampanj var 60 dagar lång och de hade en total marknadsföringsbudget på $50 plus en investering av ca 700 timmar arbete vilket gav honom en timlön på ca 560 kr/h. Var det värt det undrar jag och hur lyckades de nå ut globalt med en så liten budget?

Spridning

Kampanjen hjälpte dem att bygga upp ett nätverk i framförallt Storbritannien, Tyskland, USA, Spanien och de Nordiska länderna berättar Liviu – länder där folk typsikt har höga löner. Många av de som stöttade hade ett starkt intresse i mycket mer än produkten konsekvensen har blivit att vi rest runt föreläst och givit workshops. Det verkar som om att kampanjen verkligen var värd att köra från ett entreprenöriellt perspektiv, men inte om man bara tittar på förhandsförsäljningen.

En del av framgången verkar ligga i ett bra samspel mellan Facebookannonser och redaktionellt material. Majoriteten av stödjare till kampanjen kom via Facebook till uppdateringar i crowdfudningbloggen där det låg länkar till redaktionella artiklar. Med det upplägget kunde man relatera inläggen till kända bloggar som Mashable och robotarna kunde se att de var korrekta och där med släppa fram finansierade Facebook inlägg. Crowdculture är byggt på samma sätt så du kan använda bloggfunktionen på samma sätt i din kampanj.

Crowdfunding för tech-startups

Jag ville även höra lite av Livius iakttagelser från crowdfunding som sådant. Han anser att det på tech/gadgetsidan av crowdfunding går att i grova drag dela in kampanjer i tre relativt tydliga kategorier.

1)   Idékampanjen - Jag har en cool idé men inget mer ännu. Majoriteten av stödjare kommer från vänner och bekanta även om det finns kända undantag.

2)   Prototypampanjen – jag har byggt något och vill nu ta nästa steg. Det var den typ av kampanj Altergaze hade. Konstigt nog får denna kategori oftast 600-800 stödjare säger han. Ditt uppgift blir att räkna baklänges på belöningarna. Hur ska prissättning vara om du ska klara att gå i mål?

3)   Produktkampanjen – Vi är färdiga och crowdfuningkampanjen är vår lanseringsstrategi,  som t.ex. Pebble watch som redan innan de gjorde sin berömda kampanj hade producerat en smart klocka.

 

Den virtuella verkligheten och mobil teknologi

Drömmen om virtual reality har varit med oss länge men det som detta handlar om är VR kopplat till mobilteknologin.

Strax innan att Altergaze lanserade sin kampanj hade teknikunderbarnet Palmer Luckey sålt sitt start-up Oculus Rift till Facebook för $2 Mdr. Palmer var då 21 år och hade drivit bolaget i 2 år. Google hade också visat framfötterna på fältet genom att berätta om lanseringen av Google Glases. High-tech jättarna bråkar med tunga välfinansierade projekt samtidigt som DIY verksamheter gör enklare VR-glasögon i kartongpapp.  Det var mycket snack om VR vilket hjälpte spridnignen.

Altergaze tänker att de ska lägga sig mitt emellan dessa med den huvudsakliga målgruppen hos den växande grupper av verkstäder med 3D-printers. Om det är en smart strategi får framtiden utvisa. Saker som talar för är den oerhörda utveckling som sker inom 3D printing även om den absoluta hypen just nu verkar vara över.

Det som pekar mot att enkelheten kan vara en bra väg fram är det breda intresse som kommit just för enklare VR-headset under våren 2015 har vi både sett en framgångsrik kampanj på temat men framförallt Googles nya satsning Cardboard.

 

 

Under december månad har debatten om invandring rasat vidare på nyhetssidor och i sociala media. Två händelser är dels Dick Harrissons artikel på Brännpunkt i SvD om invandring sett i ett historiskt perspektiv dels en framgångsrik folkfinansieringskampanj av nationalekonomen och kolumnisten Tino Sanandaji.

Sanandaji har genomfört en kampanj för att finansiera en bok om kostnaderna för invandring kallad Moral Superpower, en bok som sägs ligga utanför ”åsiktskorridoren”. Totalt drog kampanjen in 630 000 kr från 1344 personer.

På sin blogg skriver Sanandaji ”Vi tycks redan slagit svenskt rekord i hur snabbt pengarna till projektet kom in. Låt oss nu se om vi kan slå rekordet överlag.//…// Det bästa gratisreklam vi kan få bland utländska journalister är att kunna skriva i mail eller på baksidan att boken slog rekord i crowdfunding i Sverige.”

Sanadaji använder siffran 550 000 kr som någon form av rekord för svensk folkfinansiering. SvDs Per Gudmundsson, Paulina Neuding på magasinet NEO och nätsidan Avpixlat upprepar okritiskt detta. De borde kolla sina källor.

Faktum är att det finns flera kampanjer som har varit mer framgångsrika.

– Umeåbaserade Kung Fury samlade in ca 5 000 000 kr i början på 2014 från 17 713 stödjare

– Linköpingsbaserade Narrative (tidigare Memoto) samlade in 4 300 000 kr från 2871 stödjare

– Malmöbaserade Simon Klose drog in drog in ungefär samma summa som som Sanandajis bokkampanj men från 1700 stödjare men redan år 2010 då crowdfunding inte alls var lika betrott till sin film TPB AFK om Pirate bay.

(Ingen av kampanjerna slår dock den klassiska formen av folkfinansiering – Amnesty Internationals svenska avdelning har ca 100 000 betalande medlemmar.)

Händelserna får mig att tänka på två saker. Dels undrar jag hur vi kan lita på en ekonom som uppenbarligen inte kollar sina siffror när det finns chans att knipa mediala poäng och dels hur löjligt det egentligen är att argumentera kring ett svenskt rekord i folkfinansiering. Det senare när vi vet hur uppluckrad nationalstatens gränser är i en tid av internet. Vem kan överhuvudtaget säga vad ett svenskt rekord är idag? Vi kan inte säga något om var stödjarna kommer ifrån och plattformen som använts för insamlingen är Amerikansk.

När Dick Harrisson försöker lyfta det långsiktiga perspektivet bemöter Sanandaji honom med tvivelaktig beskrivning av samtiden, se Harrissons svar. Troligt är att denna oförmåga att se saker i ett bredare perspektiv och benägenhet att utelämna centrala fakta kommer att karakterisera även boken.

/Max Valentin


Uppdatering

Tino Sanandaji har uppmärsammat mig på att man skrivit ut att rekordet var för kategorin crowdfunding av böcker och opinionbildning, något man bland annat angivit på kampanjsidan då den gick i mål. I kategorin opinionsbildande media är det sant att detta är en av de absolut största kampanjerna. För kategorin böcker är det den största kampanjen men eftersom det är en mycket smal kategori ifrågasättander jag fortfarande att man ska ta poänger på att det är ett rekord inom crowdfunding. Sanandaji jämför sin insamling med den för Martin Borgs film vilket indikerar att opinionsbildande ska tolkas som oberoende av media och bland opinionsbildande kampanjer är Moral Superpower den näst största (kanske beroende på hur man definerar kategorin och geografin) efter filmprojektet Bikes vs Cars baserat i Malmö.

Jag har även fått kritik på att jag utelämnat delar av citatet från den 18:e december. Jag misstänkliggörs för att medvetet missförstå, det är inte fallet. Det skrivs "Den största framgången för crowdfunding av den här typen...". Jag förstår typen av crowdfunding som donation-, reward- (förhandsförsäljning av en produkt) eller equity-based (stödjaren får del av vinst) och detta är en donationsbaserad kampanj, vilket är en standardmässig förståelse av typ i sammanhanget. Jag tolkar inte "typen av crowdfunding" som att det skulle vara en ämneskategori vilket man tydligen menade. Det är ju lätt hänt att man säger en sak men menar en annan... 

Just nu kan du få medfinansiering i Jönköpingslän, Blekinge, Kronoberg och Västra Götaland men även för spel via Sverok och för Film via Filmbasen.

Hittills har mer än 100 projekt realiserats via sajten och mer kommer det bli. Titta gärna på vår crowdfundingskola om du vill lära dig hur du gör en framgångsrik kampanj.

Att göra en film för din crowdfundingkampanj skiljer sig inte från att göra en annan film. Du behöver en bärande idé som skapar intresse hos publiken. Du kommer behöva sprida den, men också tänka på anledningar för varför andra än du själv ska sprida den. Om filmen fastnar i folks medvetande så är det inte nog, de måste vilja lägga en slant till kampanjen och du måste ge dem en anledning till varför. En anledning kan vara att det du adresserar är så viktigt att det måste göras, men om det inte räcker behöver du andra belöningar att locka med.

Den första filmen är en mycket bra gjord film på svenska. Filmen förklarar tydligt vad projektet handlar om, vilka som gör det och varför det är viktigt. Filmen avslutas med många bra förslag på hur tittaren kan involvera sig i projektet.

En av de mest framgångsrika crowdfundingkampanjerna på kulturområdet någonsin. Musikern Amanda Palmer gjorde succé och fick in 10 gånger mer pengar än hon frågade efter. Filmen flirtar med klassiska musik videos och hon väver in sitt team på ett snyggt sätt.

Humor ska inte underskattas. Teamet bakom filmen har skrivit ett smart manus som blandar allvar och skoj på ett balanserat sätt, budskapet går igenom och man förstår vilka de är.

När du analyserat ett par videos och jämfört med folks framgång kommer du se vissa mönster. Min sammanfattning av vad du måste tänka på är:

• Vad är det du skapar? Vad för berättelse är det?
• Vem är du och varför kan du göra projektet?
• Vad kan du få om du är med, belöningar för deltagande.
• Vad händer om projektet blir verklighet?
• Hur kan personer hjälpa till? Är det mer än pengar och delningar?
• Vill du lära dig mer om hur du berättar, läs The hero with a thousand faces

Men hur bra videon än är så är den dålig om ingen ser den.